Aktuellt

Sverige tappar mark

22 februari 2010

Nyligen kom kommunikationsmyndigheten PTS ut med rapporten ”Bredbandskartläggning 2009”. Vårt intryck av kartläggningen är att Sverige visserligen ligger bra till men att det behövs stort fokus och extra krut för att Sverige ska behålla sin position. Bland I-länder är satsningarna just nu massiva - men inte i Sverige. Det känns inte bra.

I flera tabeller i rapporten visas statistik på att nästan alla svenskar kan få bredband. Snart står det dock klart att det bara gäller mindre potenta tekniker. Fokuserar vi på den enda framtidsäkra tekniken som verkligen ger strategiska konkurrensfördelar för Sverige som nation och gett Sverige en roll som ledande bredbandsnation, det vill säga i huvudsak fiberanslutningar, blir det inte lika roligt. Först blir det visserligen lite glädje då man kan tro att omkring 40 procent av svenska hushåll och arbetsställen kan anslutas med fiber. Men när PTS själva granskar siffran vidare visar det sig att endast runt 20 procent har "...faktisk tillgång till accesstekniken i meningen att de utan dröjsmål och nämnvärda omkostnader kan få en fiberbaserad bredbandsaccess". Vi som arbetar med fiberanslutningar är luttrade och begreppen dröjsmål och nämnvärda kostnader är mycket flytande. Verkligheten kan tyvärr vara ännu mindre smickrande.

Så vad finns då för aktivitet? Det byggs förvisso en hel del. I Sverige står ofta kommunala bolag för utbyggnaden. Poängen med kommunala bolag är att de ska vara affärsmässiga samt lyda under LOU. Det betyder att satsningar ska komma från regeringen i mer allmänna insatser. I figur 3 i rapporten (och nedan) ges en överblick över "offentliga medel möjliga att allokera till bredband 2009". 280 miljoner är öronmärkta och kommer från EU:s ramprojekt. Men totalt tas nio olika stöd upp. Vilken fiber- eller bredbandsentreprenör blir glad av det? I figuren tas exempelvis forskningsmedel med som möjlig källa. Dessutom grusas förhoppningarna ännu mer eftersom "...det rör sig om resurser som skulle kunna användas för bredband. Politiska prioriteringar av andra områden gör dock att den reella summa som når området är påtagligt lägre." (Not 30 vid figur 3). Att skapa anslutningar med hjälp av dessa bidrag blir inte lätt.

Tabell 3 440 bred

Av tabell 2 i rapporten framgår att länder som Sverige ofta vill jämföras med, så som USA, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Finland med flera, nu satsar mer per invånare än Sverige. I några fall mycket mer. Visst kan man hävda att eftersom Sverige gjort större satsningar tidigare, har vi förmodligen satsat mer än dessa per invånare. Med när man granskat tabellen måste man ställa sig frågan - hur länge kan Sverige vila på lagrarna?

Sverige har massor att göra för framtidens bredband till alla. De nuvarande satsningarna är splittrade, svåråtkomliga och högst osäkra. Tar vi inte nya rejäla tag nu, är frågan hur länge Sverige kan räkna bredbandstäckningen till sina strategiska konkurrensfördelar. Räkna med att andra länder kommer att köra om oss om inget görs.

Tobias Ahl

VD, Rala Infratech AB

Karin Ahl

Konsult Affärsutveckling, Rala Infratech AB